admin
-1
archive,author,author-admin,author-1,theme-stockholm,stockholm-core-1.1,woocommerce-no-js,select-theme-ver-5.1.8,ajax_fade,page_not_loaded,wpb-js-composer js-comp-ver-6.0.5,vc_responsive

Crumpets

Då jag för ett par veckor sedan besökte England för första gången fick jag smaka på crumpets. Jag hade hört talas om denna lilla kaka som är en blandning av ett bröd och en pannkaka, men aldrig smakat den. Man värmer dem i brödrosten och äter dem med smör. De går också jättebra med sylt eller nutella.

Historien bakom crumpets är inte helt tydlig, men sägs komma från Wales.

I dag försökte jag göra dem själv och resultatet blev lyckat. De ska gräddas i speciella formar, men eftersom jag inte hade dessa så använde jag en konservburk som jag tog bort bottnen ut och det fungerade lika bra.

Crumpets

225 g vetemjöl
1,5 dl mjölk
1,5 dl vatten
1 tsk torrjäst
½ tsk finsocker
½ tsk salt
50 g smör

Blanda mjöl, salt, socker och jäst i en bunke.

Värm upp mjölken och vattnet till 42 grader i en kastrull. Häll mjölken i mjölblandingen och rör tills du har en jämn och tjock smet. Låt jäsa under en duk i ca. en timme på en varm plats.

Rör om när degen har jäst klart.

Värm stekpannan på medelvarm värme. Tillsätt lite olja. Placera en crumpet ring i mitten på pannan (det går att använda en lite större rund pepparkaksform eller en bottenlös konservburk som du smörjer med lite smör) och häll i ca. 1 cm med smet. Grädda i ca. 6 minuter tills övresidan blir fast och får små hål. Ta bort ringen och grädda andra sidan ett par minuter. Upprepa tills du har gräddat alla.

Låt dem svalna på ett galler.

När det är dags att äta dem värmer du dem i brödrosten i 2-3 minuter. Servera med smör eller sylt.

0

Nio timmars jobb för två minuter – Att göra matvideon

Nu ska jag berätta lite om mitt jobb, eller det som jag kanske tycker mest om att göra. Att göra matvideon.

Att producera matvideon eller receptvideon är ett jobb som har nästan allt jag tycker om. Tillreda mat, skriva recept, filma, redigera och äta. Man får vara kreativ på flera olika sätt.

Recept har jag skrivit i många år. Började redan då jag arbetade på Österbottens tidning där jag hade min egen matsida några år. Har även skrivit för andra tidningar.

På senare tid har jag även börjat producera videon för mig själv och för företag. Mest för företag inom matindustrin.

Här ser ni en video som jag gjort till mig själv på en Polsk äppelkaka. Denna video var filmad i min trädgård.

Det är jättemycket jobb att göra en matvideo. Videon som kan vara 2 minuter lång kan ta en hel dag att göra och t.o.m. längre. Sen är det att hitta den rätta musiken till videon. Mina videon som jag gör så talar jag ofta inte själv. Och varför inte det? Jo, för att att höra sin egen röst är det värsta jag vet 😛 Kanske en dag så gör jag det…när jag är modig. Och att se sig själv…nej tack, men kanske en dag kommer det en video med allt det där… 😀

När jag gör videon för olika företag  eller för mig själv så vill jag ofta att varje företag ska ha en unik bakgrund. Alltså, så måste jag göra så att bordet eller köket jag filmar i ser olika ut för varje. Därför är mitt kök ofta en enda röra när jag filmar.

Adobe premiere används vid redigering av matvideo

Musiken är viktig i matvideon

Återigen till musiken som är ganska viktig i en video. Den får inte vara för irriterande och tråkig för då somnar man mitt i grytan. Oftast använder jag musik från ett musikbibliotek, men ibland har man tur och få musik som är skapad enbart för en video. En helt unik låt. Det är tack vare att jag har en granne och god vän som är en fantastisk låtskrivare. Nämligen Eva-Lott 😀 Kolla in hennes blogg här.

En av våra senaste projekt var för köttföretaget Björkens i Karleby. Där har jag gjort receptet och videon. Lotta har gjort musiken. Björkens ville ha en egen låt. En egen signaturmelodi. När man hör denna ska man tänka på Björkens. Den kommer att användas i alla videon, men den kommer att ändras lite varje gång så att den passar just den maträtten. Ja, det spelar en liten roll vilken sorts musik man har till maträtten 😉

Här kan se den senaste videon där jag gjorde en pasta med Björkens korv.

Vill ni ha receptet på denna maträtt så finns det här.

Sen när videon är klar så ska de upp på alla sociala medier och webbsidor som företaget använder. Det är en lång process, men ett roligt arbete.

0

Ett meddelande från min pappa

De som känner mig så vet ju att jag tycker om att resa och besöka nya platser. Oftast så kommer de här resorna ganska spontant til mig. Vissa resor kommer som ett budskap från ovan. Ibland får jag en känsla av att jag måste till ett visst ställe. Det finns något som jag måste se eller besöka. En sådan resa gjorde jag förra helgen.

För en tid sedan då jag körde hem från Åbo kom en tanke till mig. Jag måste till lappland. Till det svenska lappland. Jag vet inte varför, men något skulle ha mig dit. Det har varit en stressig period i livet senaste tiden. Mycket som jag grubblat på, flera saker jag funderat hur jag ska orka och klara av. Vi har alla dessa perioder i livet och de kommer för det flesta av oss.

Jag talade med min kombis, Babu. Han var genast med på noterna och vi började fundera när vi skulle åka. Resan blev ändå i sista minuten. Bestämde osss på måndagen att på fredag åker vi. Vi tog också en annan vän med oss.

Jag hade redan på klart vart jag skulle. Jag vill till svenska fjällen, men det ville inte de andra. De ville till Tromsø i Norge. Så jag gav efter och vi åkte dit. Hela tiden kändes det som jag sökte något. Jag kände mig ovanligt irriterad när vi körde dit och jag vet inte varför. Kanske det var stressen som jag har just nu.

Vi kom till vår destination och vi campade på en strand i Sommarøya. På morgonen var jag ännu mera irriterad. Kanske mest för att jag inte sovit så många timmar och det hade börjat storma. Mina vänner hade flera platser de ville besöka och jag ville bara fortsätta köra. Jag kände att det var inte här jag skulle vara.

Vi körde från Tromsø på söndag eftermiddag. Vi planerade att åka mot Finland. Det var ett mycket varierande väder. Ibland sken solen lite mellan rengskurarna.

Det magiska berget

Vi stannade vid en liten parkering längs med vägen. Berget bredvid var helt magiskt och vackert. Vi gick upp på en liten kulle och njöt av utsikten.

På andra sidan vägen hördes ljudet från av vattenfall. Man kunde se skymten av det mellan träden. Vi gick dit för att titta. Där bredvid fanns ett stängsel där man brukar ha djur på sommaren och jag såg att det var stängt så jag kom inte närmare vattenfallet. Vi satt en stund och tittade på vattnet som rann från det stora vattenfallet.

När vi skulle gå tillbaka till bilen såg jag två vandrare som kom gående längs med vägen. Såg att de gick mot stängslet och jag tänkte, nej dit kommer ni inte. Det är ju stängt. Plötsligt var det öppet. Hur såg jag att det var stängt? De gick igenom och upp mot berget. Jag följde efter för jag ville titta på det stora vattenfallet. Jag gick några meter från dem. Såg att de stanna och titta på en skylt på ett träd. Jag började titta runt och plötsligt så var vandrarna borta. Jag vet inte vart de försvann.

Jag forsatte att gå. Ljudet från vattenfallet var högt. Ju närmare jag kom ju starkare blev bruset. Efter en stund började jag höra ett litet pollrande ljud som slog igenom vattenfallets starka brus. Det kom från andra sidan. Där fanns en annan stig. Då skedde det magiska. Solen började skina. De gröna löven i träden längs med stigen lyste upp och gav den vackraste klargröna färg jag har sett. Solstrålarna som lyste ner mot stigen kändes som ett välkomnande. Ett välkommen hem. Jag gick längs med stigen och kom till en vacker och helt magisk plats vid den pollrande bäcken.

Jag kände hur allting inom mig släppte.  All ångest, sorg och oro bara rann iväg tillsammans med bäckens rinnande vatten. Tårarna började rinna. Jag var tvungen att hålla mig fast vid ett träd. Jag blundade och kände hur energin från bäcken, den varma solen och trädet gick rakt in i mig. Jag kände att jag inte var ensam. Det var en bekant energi som kom till mig. Det var min pappa. Jag såg honom när jag blunda. Han log till mig med sitt varma leende. Det var hans kärlek och varma energi som kom från trädet jag höll om. Jag stod där i fem minuter, men det kändes mycket längre. Det var som om tiden stannaden för en stund. Jag öppna mina ögon, tittade på vattnet som sakta rann ner för berget. Jag drack lite vatten från bäcken och tackade för att han kom.

Jag vände mig om för att börja gå tillbaka och då plötsligt försvann solen och det började regna. Då kom tanken till mig, nu är jag klar. Nu vill åka hem. Längtan hem blev så stor att vi körde nästan hela vägen hem den dagen. Jag visste varför jag skulle hit till bergen. Jag hittade vad jag sökte. Jag fick mitt meddelande från pappa. Nu var jag klar.

Väntat på svar från min pappa

Jag har flera gånger bett om att få ett tecken från min pappa. Ett tecken som visar att han är med oss. Några dagar innan han dog så besökte jag honom på sjukhuset i Karleby. När jag skulle lämna honom så satte jag mina händer på hans axlar och sa ”vi ses snart”. Tre dagar senare dog han. Det var sista gången jag såg honom.

På begravning samlades vi i kyrkan för att ta farväl. Det var en grå och regnig höstdag. Vi satt i kyrkan och lyssnade på prästens tal. Mot slutet av ceremonin då prästen satte sanden på kistan, kom ett klick från altardörren och den öppnade sig och en varm solstråle lyste på kistan genom kyrkfönstret. Min bror viska till mig; jag visste att han skulle se till att vi får bra väder när vi ska till gravgården.

På minnesstunden när vi skaka hand och välkomnade folk så kom en bekant till familjen som jag inte hade sett på flera år. Han stod rakt mittemot mig och satte sina händer på mina axlar och sa; nu har jag gjort det som jag blev tillsagd att göra. Han förklarade att min pappa kom till hans dröm förra natten och sa att; gå och sätt händerna på Kajs axlar och säg till honom att ”vi ses”. Det var ju det som jag gjorde sista gången jag träffa honom före han dog.

Händelsen i Norge ser jag  som ett tecken från honom. För ett par veckor sedan under en meditation bad jag om tecken från honom.

I kyrkan lyste han upp kistan och öppnade dörren. På samma sätt som han här öppnade grinden och lyste upp min väg till bäcken. Trädet som jag kramade om var pappas sätt att förmedla sin kärleksfulla energi till mig.  Som att sätta händerna på axlarna.

Pappas budskap känner var att han alltid är med oss var vi än går.

Jag finns inte här,  men jag visar dig alltid vägen
Du känner min kärlek genom solens varma strålar
Du hör mitt hjärta slå från bäckens behagligt porlande vatten
Du känner min närvaro genom trädens stam
För att se mig behöver du bara blunda

Jag filmade lite vid den heliga platsen och bad min gode vän, Lotta att göra ett musikklipp till videon. Jag bad henne att göra musiken precis som hon känner. När jag fick höra den så rann tårarna igen. Det var som om jag hade hört den förut.

Kaj

 

2
Szarlotka_polsk_appelkaka_kaj_lindh

Szarlotka – traditionell polsk äppelkaka

God söndagkväll alla vänner!

Som jag berätta här tidigare så kommer denna blogg också att innehålla en del recept.
Nu är det ju äppeltider och vad passar då inte bättre än en äppelkaka. En Szarlotka – traditionell polsk äppelkaka.

äppel kaj lindh

Då jag bodde i Polen så satt jag ju en del på kafféer och jobbade och då man sitter där så är det ju svårt att hålla sig bort från alla de där godsakerna som finns i kyldisken. En kaka som fanns nästan på varje kafé var Szarlotka som är en traditionell polsk äppelkaka. Det finns flera varianer av denna och den som jag valt att göra är ganska enkel och snabb att tillreda.

Den har en härlig smördegsbotten och en krämig marängfyllning med vaniljsmak som känns som bomull i munnen.

Här får ni en video också som visar hur ni gör denna kaka.

Szarlotka – traditionell Polsk äppelkaka

5 äggulor
6 dl vetemjöl
3 msk socker
1,5 tsk bakpulver
250 g smör

Fyllning:

1 kg äpplen
2 tsk kanel

5 äggvitor
en nypa salt
2 dl socker
1 msk citronsaft
1 påse vaniljsåspulver

Gör så här:

Värm ugnen till 175 grader.

Förbered bottnen genom att skära kylskåpskallt smör i små bitar.
Rör ihop smöret för hand eller i en matberedare tillsammans med mjöl, salt, socker och bakpulver.

Sperarera äggvitan och gulan. Ställ äggvitan till sidan. Rör ner äggulorna i smördegen tills du har en jämn och fin deg.

Dela degen i två delar. En bit som är 1/3 och den andra 2/3 och ställ dem kallt i ca. 1 timme.

Platta ut den större biten i en form som är ca. 20×35 cm.

Riv 1 kg äpplen grovt med ett rivjärn och blanda i kanel och ställ till sidan.

Vispa äggvitorna till en hård blank maräng. Rör försiktigt i 1 matsked citronsaft och en påse vaniljsåspulver.

Bred ut de rivna äpplen jämt över kakbottnen i formen och sedan breder du ut marängen över äpplen.

Ta den sista kylskåpskalla degbiten och grovriv den på rivjärnet och strö degen över marängen.

Grädda kakan mitt i ugnen ca. 35 minuter. Servera den kall som sådan eller med vaniljsås.

0
Den varma sommarvinden fläktar genom tågvagnens öppna fönster.

Sluta gnälla – eller måste man det?

Usch vad jag är trött. Usch vad jag är hungrig. Usch vad jag är mätt. Fy f-n vad det är kallt. Fy vad det är hett. Jag är trött på att alltid vara utan pengar. Jag är trött på mitt job bla bla bla. Så där låter väl ganska ofta? Ibland är det svårt att sluta gnälla, eller hur?

För några månader sedan var jag sex veckor i Lund hos min kompis. Jag satt då ganska ofta på biblioteket och läste böcker och arbetade. Då hitta jag en bok av Tomas Gunnarsson. Han pratade mycket om stress och hur vi alltid gnäller och hur det här gnällande skapar stress. Han säger att när du alltid gnäller över saker och ting så måste du se det från den andra sidan och vara tacksam istället.

Som exempel:

Var tacksam att din son tittar för mycket tv, det betyder att han är hemma och inte springer runt i stan.
Var tacksam för den skatt du betalar, det betyder att du har en inkomst.
Var tacksam för alla disk som du måste diska från festen i går, det betyder att du har vänner.
Var tacksam för de kläder som är lite för små, det betyder att du har mat.
Var tacksam för de fönster som behöver tvättas, det betyder att du har ett hem.

Just nu när jag skrev detta så kom tanken till mig; ush vad det är varmt. Nu borde jag då istället tänka. Vad skönt att det ännu är varmt denna höst.

Måste man alltid tänka positivt?

När får man gnälla? Får man alls göra det? Jag tror att vil alla gnäller lite omedvetet varje dag, även om vi försöker tänka positivt.

Tågresa genom Polens vackra landsbygd

Tågresa genom Polens vackra landsbygd

 

Härmodagen då jag åkte tåg genom Polen hade jag bokat första klass eftersom tågresan var 13 timmar. Jag hade tänkt få mycket gjort under denna tågresa. Så jag bokade första klass för att få eluttag och luftkonditionering. Då jag kom till tåget märkte jag att det varken fanns luftkonditionering, eluttag och restaurangvagn. Då började jag gnälla och gav genast tågbolaget dåligt betyg på deras facebooksida.

Nu efteråt då jag tänker tillbaka på den här resan och börjar tänka andra vägen. Det fanns inget eluttag. Men vad bra, då behövde jag inte sitta och stirra på datorn och telefonen utan kunde istället sitta och njuta av tågfärden och beundra det där vackra polska landsbygden. Det fanns ingen luftkonditionering. Det gör väl inget, man kunde ju öppna fönstret. Det var faktiskt rätt skönt att känna vinden i ansiktet från det öppna tågfönstret. Ingen restaurangvagn. Det gör väl inget. Jag har ju själv fastat en hel vecka så att klara sig utan mat några timma ska väl inte vara något problem. Dessutom hade tåget ett lite längre stopp i Krakow så jag kunde stiga av och hämta en smörgås och en flaska vatten från den lilla kiosken vid stationen. Så egentligen blev det här en ganska skön och avkopplande resa.

Önskar er alla en trevlig lördagkväll 🙂

Kaj

0

Hösten – en början på något nytt

Det är den 15:e augusti. Sommaren börjar lida mot sitt slut. Sommaren kom som en efterlängtad gäst och erbjöd en massa värme, kärlek och njutning för själen. Nu börjar kvällarna bli lite kyligare och mörkare. Gräset, träden och växterna börjar sakta tappa sin färgglada sommarnyans. Nu känns det skönt att krypa ner i fåtöljen framför tända ljus och mysa.

För mig känns hösten som en början. Som ett nytt år. Som en ny period i livet. Det är nu man börjar gå tillbaka till verkligheten efter sommardrömmen. Solen, värmen och doften av sommaren blir som en helande kraft och får dig att glömma bort dina vardagliga bekymmer och bestyr. Den svala och mörka hösten får dina tankar att börja vakna till liv igen. Det är nu som du börjar fundera på framtiden och den kommande vintern. Hur ska du orka med mörket och kylan? Det är också nu som nya idéerna oftast börjar frodas och inspirationen att göra något nytt börjar väckas till liv.

Det här är mina tankar och mina känslor. Kanske känner någon igen sig. För min del har sommaren varit bra även om den till största del har varit fylld med jobb.

Under de senaste veckorna har en del tankar snurrat i mitt huvud. Angående min livssituation och jobb. Jag har försökt analysera min vardag och att forstätta som jag gör nu kommer inte att sluta lyckligt. Därför kommer jag att göra lite ändringar i mitt företag. Sluta med vissa saker och bara fokusera på ett fåtal tjänster. Eventuellt ta ett jobb på annat företag ifall det finns någon plats där jag behövs.

När man gör för många saker blir man lätt splittrad. Man inte vilket ben man ska stå på. Till sist så förlorar man motivationen. Därför känner jag nu att jag behöver lite mera balans i både arbetet och fritiden och kommer att göra lite förändringar.

Att blogga är ingen ny grej för mig, men jag har haft en paus på flera år. Det har inte funnits tid, motivation och inspiration…eller inspirationen har funnits där längst bak i huvudet, men det har varit mycket annat som kommit före.

Med denna sida kommer jag nu att starta en egen blogg. Sidan kommer också att visa lite vem jag är och mina intressen. I framtiden kommer jag att fokusera mera på tre områden. Mat, hälsa och kultur. Det är områden som jag alltid har haft starkaste band mellan.

Fortsättning följer…

Följ min blogg med Bloglovin

0